28 X 120 Sibirisk Lärk

Sibiriskt Lärk är ett barrträd. Lärk utmärker sig med goda egenskaper som högre kärnandel, mindre fuktupptagelse, högre innehåll av hartser och syror, god hållfasthet och naturlig beständighet.

Ursprung

Sibirisk Lärk (Larix Sibirica eller Larix Sukaczewii) primära område är östra Sibirien från floden Yenisej, Bajkalsön och ut mot stillahavskusten. Det öst sibiriska växtområdet kallas också Taiga innehåller ca 14 olika typer av Lärk där de två mest utbredda typerna är de två som nämns ovan. Andelen Lärk bland trädsorterna i det området är ca 40 %. Det finns ca 25 miljarder kubikmeter Sibirisk Lärk vilket motsvarar drygt 10 gånger av Sveriges totala virkesförråd av gran och furu. Den sibiriska lärken växer långsamt och behöver upp till 250 år på sig innan den är fullvuxen.

Egenskaper

Sibiriskt lärkträ är ett barrträd som till skillnad mot furu och gran tappar sina barr på hösten. Lärk utmärker sig med goda egenskaper såsom bl.a. mindre fuktupptagelse, högre innehåll av hartser och syror, god hållfasthet och naturlig beständighet.

Kvalité

Moland har Sibirisk Lärk i kvalité I-III enl ryska GOST sorteringsregler. De är även FCS certifierad.

Densitet

Sibirisk Lärk är mycket tung eftersom den växer långsamt i det hårda klimatet. Vikten utgör vid skeppningstorrt trä 550-770 kg/m3 och vid otorkat virke 750-990 kg/m3.

Träets hårdhet är grovt sett mellan gran/furu och ask/ek. Den höga densiteten ger Lärken stor styrka och en hård yta, men samtidig gör det också träet mer sprött samt benäget att vrida sig och är därför svårt att hålla i en bestämd position.

Dimensionsstabilitet

Sibirisk lärkträ är starkare och mer naturligt hållbart än tex. obehandlat furuträ. I gengäld ger Lärkens vridna växtstruktur spänningar i träet vilket ger fasadbrädor eller terrassbrädor benägenhet att vrida sig efter montage. Som nämns ovan gör den höga densitet träet mer sprött vilket kommer till uttryck i form av sprickor i ändträet och en benägenhet till sprickbilding.

Direkt efter monteringen kan brädorna se fina ut men efter få år så kommer lärkens inre spänningar och fuktbetingade rörelser minska eller öka längden på ändsprickorna. För att minimera detta problem kan brädorna renkapas i båda ändar innan montage. Lärken bör även på grund av ovanstående generellt sett fästas tätare än gran och furu. Läs mer under "Montering och Underhåll".

Färgnyans och patinering

Friskt bearbetad Lärk växlar från en ljus furuträfärg över till en svagt gulröd färg. Färgen på Lärkträets yttersta splintved
är vitgul. Om splintved förekommer så ska den ej vändas utåt. Lärk som används obehandlad kommer, likt andra träslag, patineras till en grå nyans.

Naturlig beständighet

Sibirisk lärk har ett högre naturligt innehåll av hartser och syra, detta kombinerat med en hög densitet och den höga andelen av kärnträ, ger träet en naturlig beständighet, dock kommer de ovan nämnda faktorerna så som ändsprickor, vridningar och risken för ytliga svampangrepp att reducera funktionstiden. Men om det finns goda möjligheter för trämaterialet att torka upp efter en uppfuktning så klarar sig lärkträet bättre. För en längre livslängd på Sibirisk Lärk bör konstruktioner av Sibirisk Lärk därför utformas så att träet ges bästa möjliga förutsättning att torka efter uppfuktning eller att de delar som ej kan ges goda förutsättningar för torkning skyddas från fukt.

Sibirisk Lärk är enligt EN 350-2 klassificerat som Måttligt beständigt. Sibirisk Lärk bör därför ej användas i kontakt med mark eller vatten. Trämaterial i Europa delas in i fem olika klasser efter dess beständighet. Här nedan ser du Sibirisk Lärk i förhållande till en rad andra träsorter:

Klass 1 (Mycket beständigt): Teak, Merbau, Jarrah
Klass 2 (Beständigt): Western REd Cedar, Europeisk Ek, ThermoWood Furu
Klass 3 (Måttligt beständigt): Sibirisk Lärk, Nordamerikans Douglas
Klass 4 (Ringa beständigt): Europeisk Lärk, Grankärna, Furukärna
Klass 5 (Icke beständigt): Ask, Bok